På den här bilden är Arvid precis fyllda 1 år. Han är på sluttampen med att ha vattkoppor och han har lyckats låta bli att riva sönder sig. Men! Han har också börjat ställa sig upp och ta några steg. På bilden är han totalt sönderslagen som ni ser: han har ramlat mot staketet och rivit upp sin näsa. Han har kvar ett ärr än idag.
Aldrig mer får man tillbaka småbarnstiden. Aldrig mer får man gå runt i köket 3.40 och vagga ett ledset barn i sina armar. Aldrig mer får man mata bebisen med den första smakportionen puré. Aldrig mer får man hålla det lilla barnet i händerna när han trevande tar sina första steg.
Jag låter fingret löpa efter Arvids ärr som går över hela den lilla näsan. Jag minns det som om det vore igår. Vart tog tiden vägen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar